Skrivet av: Leo | juli 26, 2013

Priviligierad ställning?

Bild

Argumentation av det här slaget är ett stort, beklämmande och växande problem i den svenska samhällsdebatten. Plötsligt har en åsikts avsändares namn, hudfärg och sociala bakgrund blivit relevant för bemötandet av själva åsikten. Om man inte ids bemöta en åsikt kan man alltid avfärda den genom att hävda att motståndaren har en privilegierad ställning. Troligtvis är den här argumentationstekniken, som är extremt svår att värja sig mot utan att acceptera själva konceptet, ett led i den allmänna normkritiska/intersektionella/whatever analysapparaten som numer alltid ska appliceras på samhällsdebatten.

Det finns en flerbottnad problematik med att använda sig av den här typen av argumentation (om man nu kan kalla den det). För det första kan man fråga sig om det huruvida är relevant vem som är en viss åsiktsyttrings avsändare, eller om det blott är åsikten i sig som är viktig. För det andra kan man fråga sig om det över huvud taget går att definiera vad en privilegierad ställning är. För det tredje kan man fråga sig om man kan veta (utan att känna personen man debatterar med nära) om personen har en privilegierad ställning eller inte.

Den första frågan låter sig inte besvaras så lätt. Rent logiskt/formellt (om man nu vill trassla in sig i sådant) så torde en allmän utsagas sanningsvärde inte påverkas av utsagans avsändare. Om jag säger ”Stockholm är Sveriges huvudstad” så är det precis lika sant som när någon annan säger det (oavsett denna persons socioekonomiska bakgrund). Den typen av utsaga är förstås ganska banal och tämligen fjärran från den typen av åsiktsutsagor som åsyftas här. Det hela kompliceras förstås ytterligare att det i många fall tveksamt om sådana åsiktsutsagor ens har ett sanningsvärde. Det behöver dock inte betyda att dess eventuella brist på sanningsvärde påverkas av avsändaren; utsagan lär ändå ha någon form av värde, annars skulle vi ju inte ens diskutera det här. Åsikter av typen ”det blir bättre för de med lägst inkomster om vi sänker momsen på mat ytterligare” torde gå att analysera och undersöka på exakt samma sätt oavsett vem det är som säger det.

När det gäller en del typer av utsagor är det förstås högst relevant vem avsändaren är. Om vi ska ha en debatt om vilket som är det bästa sättet att genomföra en massvaccinering på så har en professor i epidemiologi (eller borde i alla fall ha) betydligt mer kunskap och erfarenhet för ämnet, och det kan därför vara rimligt att anta att hans eller hennes åsikter i frågan är mer välgrundade än, säg, en gatsopares. Detta gäller också åsikter och utsagor som grundar sig mer på erfarenhet än på ren akademisk kunskap. Om vi har ett seminarium om hur det är att växa upp i Sverige som halvitalienare så är antagligen mina observationer och tankar mer relevanta än Fredrik Reinfeldts. Detta är dock snarare en typ av erfarenhetsutsagor och berättelser än rena åsikter. Om vi ska diskutera hur man ska tackla arbetslösheten bland halvitalienska ungdomar (hey, got a job for me?), så är det nog inte otänkbart att Fredrik Reinfeldts åsikter kan vara lika relevanta, eller rentav mer relevanta, än mina.

Typen av argumentation från bilden ovan möts man ofta av när man försöker diskutera två saker: 1. Kvinnors situation i samhället, och 2. Invandrares situation i samhället. I det första fallet handlar det oftast om att man som man inte ska lägga sig i diskussionen (i alla fall inte om man vill säga emot en kvinna), just eftersom man är man och därmed har en privilegierad ställning och ens åsikter ändå bara syftar till att befästa den privilegierade ställningen (nu raljerar jag en aning, men jag tror ni känner igen er). I det andra fallet är det ungefär samma sak; att man som vit (?) inte ska lägga sig i en diskussion om hur det är att vara invandrare eller mörkhyad.

Jag kan för det första tycka att saker som kön och hudfärg är attribut av en annan typ än en professur i epidemiologi; jag kan inte låta bli att uppröras (väljer att inte skriva ”kränkas” för att undvika att hamna i den absurda metadebatt som eventuellt skulle kunna uppstå) av att min hudfärg eller mitt kön skulle göra mig mindre lämpad att ha en åsikt. Är det verkligen det som är ”alla människors lika rätt och värde”? Är det inte precis det vi försöker bekämpa när vi arbetar för jämställdhet eller mot rasism, att människor ska bedömas efter sina inre egenskaper och attribut snarare än efter sitt yttre?

Om det nu är så att min åsikt är sämre/ogrundad eftersom jag råkar vara av en viss hudfärg eller av ett visst kön, vore det då inte bättre om det som visste bättre helt enkelt förklarade för mig (eller i brist på min villighet att lyssna, för andra runtomkring) varför jag har fel? Vore det inte betydligt bättre att bemöta åsikten i sig än avsändaren med denna nya typ av argumenta ad hominen? Det tycker nog jag i alla fall.

Den andra och tredje frågan jag ställde mig i början av det här inlägget behandlar huruvida det ens går att definiera vad denna privilegierade ställning man inte får argumentera ifrån är, och huruvida den går att applicera på enskilda debattörer. De attribut som åsyftas med användandet av argumentet ”privilegierad ställning” tycks vara tämligen schabloniserande och svepande. Om vi tar exemplen från ovan tycks det ofta handla om att man är man i en diskussion om jämställdhet och om att man är vit i en diskussion om invandring. Man missar då förstås det faktum att det finns en lång rad andra attribut som kan spela roll för ens relevans i diskussionen och kanske vara mer relevanta än just hudfärg och kön. Det kan vara allt från utbildningsnivå till ekonomisk situation, ålder och familjesituation.

Det jag har mest problem med med den här typen av argumentation är att människorna som nyttjar den antar en massa saker som de i själva verket inte har en aning om om sina motdebattörer för att kunna använda sig av tekniken. En ganska högt uppsatt miljöpartist ondgjorde sig nyligen över ”Vit medelklasshöger som uppmanar folk att vara positiva och sluta klaga. Ja det är jäkligt lätt att säga från er (min också, förutom höger) privilegierade position…”. Vederbörande gör här tre antaganden om de personer han ondgör sig över. 1. De är vita, 2. de är medelklass, och 3. de är höger. Det är förstås möjligt att vederbörande har full koll på samtliga människor han ondgör sig över, men det är inte särskilt troligt. Och om så ändå vore fallet så är det det knappast i hela den uppsjö av fall utsagan får utgöra exempel på. Snarare smetas epiteten över alla motdebattörer för att kunna avfärda dem utan att behöva bemöta deras argument; ”har ni en annan åsikt? Det är ju bara för att ni är privilegierade och söker befästa er position, därför behöver jag inte lyssna på er”.

Jag har ett antal gånger varit med om att få den här typen av antaganden och argumentation slängd i ansiktet på mig, och det handlar inte bara om diskussioner om jämställdhet och rasism, utan minst lika ofta om ekonomisk politik. Argument av typen ”du vill ju bara ha låga skatter och skrota välfärdsstaten för att du är ett rikemansbarn och vill kunna dricka mer champagne” är inte ovanliga. Personer som säger så har i själva verket ingen aning om vilken typ av människa jag är, vilken bakgrund jag har, hur min ekonomi ser ut etc. De har ingen aning om att min pappa är en invandrare som haft svårt att hitta jobb under större delen av min barndom, att min mamma tidigare var deltidsanställd inom offentlig sektor men just nu är sjukskriven, eller att klarar av min ekonomi som student enbart för att jag lyckats få ett par stipendium. Det är dock inget som stoppar dem. Det är mycket smidigare att göra de antaganden som gynnar deras debattposition, och att avfärda sina motdebattörer med hänvisning till deras egoistiska uppsåt snarare än att bemöta deras argument. Det är en sorglig utveckling av den svenska diskursen, och jag hoppas att folk vågar stå upp för att det inte är kön, hudfärg eller socioekonomisk ställning som spelar roll i en diskussion. Det är åsikten som spelar roll.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: